Det finns en älg som är lättare att känna igen än andra i markerna där jag fotar. Det är kon med det skadade örat. Förra året fick jag chansen att fota henne och hennes kalvar flera gånger (översta bilden) under några veckors tid innan de var som bortblåsta. I morse åkte jag ut och för första gången i år var älg det primära som ett avbrott i alla ugglor. Och minsann, på ett hygge inte långt från där de höll till förra året stod hon igen, kon med det skadade örat! Och i släptåg hade hon en kalv som inte kan ha varit speciellt gammal. Nu var de inte så intresserade av att vara med på bild men i vilket fall, ett kärt återseende!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar