onsdag 12 februari 2014

Fjällvandring: Ballinvaggi - Siellavaggi


Ballinvaggi och Siellavaggi, där har ni två dalar i Abiskoområdet som lätt nås från Kungsleden och som är väl värda en genomvandring. Strax innan bron där Kungsleden korsar Ballinjohka hittar man stigen upp mot tältlägret och Ballinvaggis norra mynning. Själva dalarna är dock led- och stiglösa men att hitta rätt mellan fjällsidorna är oproblematiskt.


Stigningen upp genom skogen och förbi tältlägret känns mest som transportsträcka till en början men utsikten är fin och Ballinjohkas djupa kanjon är värd att kollas in. Tältlägret är för övrigt en gammal lägerplats som STF hade, nedlagd sedan 60-talet. Här finns dock fina tältplatser. Väl uppe i dalen är det fri sikt in mot Ballinriehppi i andra änden. Marken är grön och lättvandrad och jokken bildar ett litet delta. På sidorna reser sig Tjåmuhas och Pallentjåkka. En vandring här är bekymmerslös.


Efter att ha tagit sig genom Ballinvaggi viker man av in i tvärdalen som utgör sammanbindningen med Siellavaggi. Här är Tjåmuhas stup riktigt imponerande. Terrängen är lite blötare, stenigare och aningen mer krävande men under en relativt kort sträcka. När vi passerade i mitten av augusti låg även en del snöfält kvar i botten.


När man når den lilla, välfotograferade, renvaktarstugan är man så ute i Siellavaggi. Även här är det grönt och fint med tilltalande vyer i alla riktningar. Vill man ut mot kungsleden så tar man nu sikte mot väster eller så följer man dalens sträckning söderut mot Aliseatnu. Väljer man det senare alternativet blir det sedan lite mer krävande vandring än vad som hittills varit. Först lutar det rätt brant ner mot jokken i dalbotten och allt eftersom dalen planar ut och öppnar upp sig blir terrängen stenigare. 


Över lag är intrycket att Siellavaggi är betydligt kargare än Ballinvaggi, men trots det är det en tilltalande miljö. Allt eftersom man tar sig framåt växer sig vyerna söderut över bl.a. Kåtotjåkka (1991 m.ö.h.) större och mynningen inramas läckert av Honga och Siellacohkka. Nedstigningen mot Aliseatnu är nog det mest krävande under vandringen genom dessa dalar. Här är riktigt brant.


Väl nere kan man välja att följa leden västerut tillbaks mot Kungsleden eller, som vi gjorde, österut för att korsa Aliseatnu vid bron i höjd med leden upp mot Mårma.


 Karta: BD6

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar